Dagarna flyter på. Tanden är nu bort. Alhamdulle. Det är lite ömt bara, men inshaallah blir det bättre med tiden. Vad har man nu gjort de senaste dagarna? I tisdags  hjälpte jag svärmor med att göra börek. Det var mashaallah jätte goda! och ganska enkelt att göra. Men det tar tid. Hon gjorde degen själv och sedan fyllningen. Ibland kan det vara värt mödan att vänta och kämpa med matlagningen, om resultatet blir bra.

Det har bivit en vardaglig sak nu. Att jag hjälper till i köket med matlagningen. Här äter man en sen lunsch vid kl 2 eller 3 och sedan äter man kanske en smörgås till kvällen. Därmed blir det bara ett mål per dag man lagar och det kan vara skönt.  Idag lagade vi dolmar, fyllda paprikor och en ljus soppa med grönsaker och linser. Ja maten kan jag inte klaga på, svärmor är väldigt duktig i köket och min mans systrar också mashaallah. Jag försöker lära mig och inshaallah kan jag lägga upp några nya recept snart.

I går tog jag och min man en sväng runt i Benghazi. Min man visade lite av vart han har gått i skolan och hängt som ung. Vi stannade på parad gatan, där de populära affärerna finns, och min man köpte kycklingkebab från en gatu restaurang. Mashaallah den var riktig god och billigt var det. Ca 25 kronnor för 2 pepsi och 2 kycklingkebab. Mumsigt!

Idag vaknade jag upp utan ont i tanden....men efter frukost kom den fruktansvärda smärtan tillbaka. Hoppades lite på att det hade blivit bättre så jag slapp gå till tandläkaren....Alhamdulle att det finns tandläkare här i Libyen. Det säger jag efteråt...innan eller när jag satt i tandläkare stolen önskade jag att det inte hade funnits några. Min man hade fått tipset att hans brors frus syster jobbar som tandläkare och att vi skulle besöka henne. Dessvärre var hon ledig och då fick min man boka tid hos någon annan tandläkare. Det var många idag som hade ont i tänderna, så jag fick en dropp in tid. Det skulle vara Sverige!  Drop in tid, skulle det vara, vi var berädda på att få vänta en, två, tre timmar. Men alhamdulle vi fick komma in på engång. Den första tandläkaren bedömde att hon inte vågade dra ut tanden....så jag fick gå till en annna tandläkare.....en manlig...dessvärre...De satt bedövningen....gjorde ont....vänta i tag....tandläkaren börjar dra i tanden....jag skricker och gråter...det gör så himla ont....får mer bedövning.....tänker på att tandvärken kommer gå över när tanden är ute och att jag kan inte ha ont något mera. Då går det men smärtan var inte rolig. Men alhamdulle nu är den ute....ska bara ta bort min tandsten och laga två hål, sedan ska jag inshaallah sköta mina tänder extra noga. För detta vil jag inte gå igenom igen. Men alhamdulle att man får bestämma själv vad man vill gör. Dessutom är priset rimligt. Mitt ingrep idag gick på 125 svenska kronor. Rensningen av karies, och det är tyvärr ganska mycket, kommer också gå på 125 kronor. Totalt för att laga mina tänder kommer gå på 500 kr istället för runt 6000 kr i Sverige. Alhamdulle.

Idag har jag haft en fruktansvärd tandvärk. Så mesta delen av dagen har jag sovit bort, tråkigt nog. alhamdulle nu är det bättre. Ska till tandläkaren imorgon inshaallah....dra ut den onda tanden....som man inte får göra i Sverige, där måste man laga tanden och det kommer göra ondare än att dra ut den. Så alhamdulle imorgon dras tanden ut och inshaallah inget mer ont!

Igår tog vi en sväng med bilen på stan. Min man hade fått låna sin brors bil. Det blev en lite åktur här i Benghazi. Antalet bilar har ökat enormt efter kriget. Anledningen till ökningen är att människor från andra delar, som drabbats hårdare av kriget, kommit till Benghazi. Det har medfört enormt med bilar i stan och inga lägenheter att hyra. Min man hade hittat en lägenhet igår...men ligger en timme och 30 min körväg från hans mammas hus, så vi får vänta ett tag till....inshaallah kommer det upp något snart.....Ja vi gick ut och åt igår. Alhamdulle restaurangen som vi var på hade en separat familjedel och då blir man glad. Lite muslimsk ändå. Nackdelen var att de hade tv.en på med musik och kvinnor som sjunger utan hijab...maten var sådär...var något pizza aktigt..alhamdulle det gick i....

Nu ska jag vila lite...så tandvärken inte känns av....kanske

Igår stannade vi bara hemma. Hemmas hos svärmor. Igår lagade jag lasagne åt dem. Det gick hem! Alhamdulle..... i går i Benghazi hade de demostration. Demostration om hur landet ska byggas upp igen. De vill att alla människor, oavsett rang eller familjeband, ska få vara med och bestämma. Dessutom ska de finnas människor från olika stammar i exempelvis polisyrket, militären och i det politiska systemet....Inshaallah kommer allt gå bra och må allah göra så att Libyen blir en muslimsk land med inga orättvisor. ameen.

Igår kom några män som varit med i kriget hem till Benghazi. Det firade de med att skjuta i luften med sina pistoler....ja det är lite sådant man hör här. Ibland hör man sjutningar....men det låter som det kommer en bit ifrån...men alhamdulle det är bra! Ännu är det inte riktigt säkert i landet och därmed stannar vi kvar i Benghazi, som är relativt säkert och människor har gått tillbaka till det vanliga. Inshaallah blir det snart säkert så vi kan ut och åka lite...jag skulle vilja se lite...men inshaallah kommer det.....

Idag ska jag inshaallah hjälpa svärmor med maten..... 

Igår stannade vi hemma på kvällen och det var jätte skönt! Skönt att få lite lungn efter mashaallah den stora aqiqan. Vi bor hemma hos min mans mamma. Där bor även två av hans bröder. Det går alhamdulle bra....och man känner sig välkommen och jag har inget att klaga på. Sedan brukar två av hans andra bröder komma förbi, någon gång per dag. Hans mamma får hjälp av den äldsta broderns barn. Mashallah de är jätte söta, men jag kan inte kommunicera med dem och det är lite tråkigt.....det är det som känns jobbigt....att inte kunna få fram det man vill....jag kanske inte är en sådan person som älskar att prata...men lite är roligt i alla fall....men alhamdulle...allt är bra

igår var jag ute på äventyr. Blev bjuden till en av min mans systrar på aqiqa.aqiqa har man för barnet som födds. Min mans syster fick en son för någon månad sedan. Vilket gjorde att jag inte kunde taka nej till....( självklart tycket jag också att det värkade vara spännande också1) och man vill inte vara ofin. jag ska erkänna att det var skrämmande att gå dit....inte kunna språket och träffa många nya ansikten. Min man glömde bara bort att säga att det skulle komma mycket mycket folk! Det kom ungrfär 98 st kvinnor. Dessa kvinnor var jag tvungen att gå och hälsa på. Så jag skakade hand med 98 kvinnor igår, alhamdulle det gick bra. Nyfikenheten att jag var svenska och att inte pratade arabiska gjorde att alla tittade på mig. Men alhamdulle för min mans systrar som var där och tog hand om mig. De är mashallah så snälla allihopa. Efter att jag hade hälsat på alla fick jag sitta i köket med min mans systrar och de som hjälpte till med serveringen. Alhamdulle för det.....ja det var ett äventyr....ikväll ska jag inshaallah hem till en av min mans systrar och hälsa på....inshaallah blir det inte lika mycket folk.....

Här är de första bilderna från Benghazi. Tog de vid nedflygningen.

Idag är det dag tre i Libyen och allt flyter på bra alhmdulle. Vi landade den 28 december 2011 kl 09.35 efter en nattflygning via Istanbul. Flygresan ner gick bra, allhamdulle. Lite kraftig inflygning i Istanbul, med kraftig tvärbromsning. Men allhamdulle allt gick bra.

Vi hade två timmar transit i Istanbul och den tiden gick fort att fördriva. Vi landade lite innan kl 05.00, lokal tid, Istanbul och Libyen ligger 1 timme föte Sverige. När kl var 05.15 var vi av planet och uppe i transit hallen. Sedan gick vi mot nästa gate bara. Synd var att vi inte hann be fajer i moskén på flygplatsen utan vi fick göra det ute vid en gate. Men alhamdulle allt gick super. Lillen var helt fantastisk. Sov lite på flygresan mot Istanbul och vaknade vid nedflygningen. Jag sov också, så tiden mellan sverige och turkiet kändes som kort....

Kl 07.15 startade vi i Istanbul mot Benghazi, Libyen. Flygresan tog 1 timme och 50 min. Detta flygplan var mycket fräschare och bättre benutrymme. Känndes som ett lyxig plan....på den korta tiden mellan istanbul och benghazi bjöds det på frukost. Men jag är inte mycket för flygmat, däremot tycker jag sådant ska ingå på flygresan. Det hör till!

Vi landade 09.35 lokal tid på Benin international airport, Benghazi. En liten söt flygplats. Tråkigt bara att ett av världens rikaste länder har en sådan sliten och dålig flygplats. Men alhamdulle den har klarat sig bra efter kriget och nu ligger det i Libyens befolkning att göra något åt det som behövs....och det är enormt mycket! Det känns lite som man har åkt tillbaka i tiden. Hus är slitna, gamla bilar och skräpigt. Fattigdomen eller att det har varit en diktatur syns. Jag var förberedd på detta....men inte tillräckligt.....

På flygplatsen gick man in i en dörr, väskorna kontrollerades, man gick upp för en trappa, stämplades in i landet, och gick ner för en trappa och hämtade bagaget. I bagage hallen väntade två av min mans bröder och en kusin till sonen min. Alhamdulle för det! Vi hade checkat in 5 väskor plus barnvagnen,  och inga bagage vagnar fanns att tillgå, så bär hjälp var alhamdulle jättebra!

Åkte med min mans bror hem till svärmor. Resan tog en stund och vi körde förbi där kriget startade....och se det på tven är en sak och se det i verkligheten berör en i hjärtat. Jämns med vägen såg man kort på män som ofrat sina liv för landets frihet. Må allah belöna dem och ta emot dem som martyrer. Ameen.

Den här resan so vi gör nu, berör mig otroligt mycket. Tanken på att stanna växer sig starkare hos mig för varje dag. Min man tycker det är lite svårt att komma tillbaka efter 10 år i Sverige. Väst världen har det så myckt bättre än de har här. Dessvärre uppskattar människorna i västvärlden inte det de har och det är verkligen synd. Jag kan bara tacka allah för denna upplevelse som jag får gå igenom och inshaallah får vi stanna kvar och hjälpa till med att bygga upp landet.