Idag har jag hjälpt svärmor med matlagningen. Hon lagade pasta libyen style. Stark pasta med kyckling i röd sås gjord på vitlök, rödlök och färska tomater.  Mashaallah, det smakar ljuvligt! Efter matenlagningen, diskade jag och moppade golvet. Medans min sons tjej kusin Noah tog hand om lillen. Mashallah denna tjej är så duktig. Hon hjälper sin farmor med glädje. Hjälper henne med matlagningen, städningen och när gäster kommer hjälper hin till att servera. Mashaallah och hon är jätte söt. Synd bara att jag inte kan kommunicera med henne. När vi är i köket tillsammans lär hon ut orden på sakerna i köket. T ex lök, vitlök, frys  osv. Sedan repeterar vi varje dag. Så orden börjar fastna i huvudet.

Igår bakade jag bullar med Noah. Hon tycker om att baka och det är trevligt med sällskap. Dessutom kanske jag lär mig bättre  av någon som är yngre. De har tålamod. Det var lite svårt att baka med torrjästen som finns här i Libyen. Felet jag gjorde var att jag använde för liten mängd, vilket gjorde att degen inte växte jätte mycket. Sedan använde jag olja som fett i degen. Anledningen till det är att bakmargarin eller smör är dyrt. Okej vi med svenska löner harråd att köpa det. Men jag tänkte att jag måste lära mig att baka med olja eftersom vi vill stanna kvar här i Libyen. Resultatet av bullarna blev bra och det är väl det som ska räknas. Synd bara att jag råkade bränna bullarna i botten. Jag har inte riktigt lärt mig min svärmors ugn, inshaallah blir det bättre nästa gång.

Här har vi bullarna.

Idag provade jag på att baka cupcaks. Jag kunde inte öppna internet på eftermiddagen så jag fick höfta lite. Muffins har jag bakat många gånger i mitt liv, vilket hjälpte till när jag blandade till smeten. Jag kommer ihåg de mesta ingredienserna och mängderna. Jag böt ut smöret i smeten mot olja och det blev jätte bra. Smaksatte smeten med rivet citronskal och citron saft. Toppingen gjorde jag på Nutella och philadelphiaost. Brytningen blev mashaallah jätte bra. Muffinsarna gick hem hos den stora familjen.

Cupcaks a la Libye style

 

firdous

15 januari 2012 21:22

mashaaAllah vilka härliga cupcakes ^^

du verkar ha det mysigt där nere. men jag vet verkligen vad du menar med språket. man kan vara i ett rum FULLT med oflk, men ändå helt ensam. eftersom man inte kan säga eller svara på ngt. som att vara mobbad i skolan : P hehe. Jag ska inshaaAllah störa dig så mkt därnere att du önska att du var själv <3

mashaaAllah söta fina du. älskar att läsa det du skriver. det är som att lära känna dig IGEN.

kram på dig

http://ajnabiyah.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag byter nu blogg till http://living-in-libya.blogspot.com/ följ gärna mig där! ...

  Igår började jag känna mig lite ensam. En saknad att inte kunna kommunicera med de människor man träffar och har runt omkring en. Jag vill så gärna prata med min svärmor, svägorskor och min sons kusiner....men det kan jag inte...jag vet inte men ...

  Idag tog jag och min man en sväng med hans bror bil. (våran har inte kommit ännu, inshaallah lastas den av imorgon. För den är i Libyen, men fraktades först till Misrata och senare vidare till Benghazi) Vi åkte runt Benghazi och tittade lite. Det...

  Som jag skrivit tidigare, har trafiken ökat i Benghazi efter kriget. Folk från andra städer, som förstörts, har flyttat till Benghazi. Detta har medfört för många bilar på vägarna. Det är helt enkelt kaos. När vi var på vår åktur i kväll, hände e...

  Kriget i Libyen är slut. Livet här, går vidare. Barnen får snart inshaallah börja skolan igen. De har missat månader av sin skolgång. Kunskap som ska tas igen. Inshaallah kommer det gå bra för dessa generationer som har påverkats och de kan vara ...